Seminarium Dokumentation/ lärprocesser 2011-03-10

Efter förmiddagens föreläsning som handlade om dokumentation/ lärprocesser framkom det att vi under seminariet skulle arbeta fram en observationsmall utifrån vårt valda område. Vad vill vi använda oss av för redskap för att dokumentera innehållet i vårt lärandetillfälle med eleverna och hur ska vi göra för att synliggöra innehållet, på ett begripligt sätt? Efter föreläsningen träffades vi i vår grupp för att sammanställa vår lektionsplanering, våra tankar kring utvärdering och hur vi tänker utvärdera elevernas måluppfyllelse, vilket enligt vår uppfattning var det vi skulle ägna tiden åt under dagens seminarium.

Lektionsplanering

Läroplansmål utifrån Lgr 11:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

• kan lösa problem och omsätta ideér i handling på ett kreativt sätt, och
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga. (Sid.10).

Utifrån kursplanen för naturorienterande ämnen:

Biologi-

• vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Sid.49).

Fysik-

• materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. (Sid.54).

Kemi-

Metoder och arbetssätt

• enkla fältstudier och observationer i närmiljön
• enkla naturvetenskapliga undersökningar
• dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (Sid.60).
  

Våra övergripande mål:

Eleverna ska känna till att vattnen har olika former som är fast, flytande och gasform. De ska även få kännedom om att föremåls densitet och volym har betydelse och är avgörande för om det flyter.

Vi vill att eleverna ska:

• ha ett aktivt deltagande vid de olika stationerna/experimenten för att visa intresse, engagemang och förståelse,
• samarbeta i grupp, diskutera och komma fram till olika teorier varför experimentet blir som det blir,
• bli medvetna om att vatten består av olika former; fast, flytande och gasform. De ska även få en förståelse kring vattnets fasövergångar
• ställa hypoteser kring varför vissa föremål kan flyta och vad de kan bero på
• få en förståelse för form och densitet genom experimenten och utvärderingar, och
• kunna förklara och redovisa sina tankar muntligt.

Pedagogens mål:

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, och
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. (Sid.11).

Genomförande av lärandetillfälle i skolan:

Vi presenterar lärandetillfällets innehåll och ger en övergripande bild över vattnets olika former, fast, flytande och gasform som sker i helgrupp med eleverna. Därefter delas eleverna in i grupper som vi innan har sammanställt.Vi presenterar de olika stationerna (tre stycken) och det material eleverna ska få arbeta med då de genomför sina experiment. Tillsammans ska eleverna diskutera fram en hypotes i gruppen, som de sedan ska presentera muntligt inför sina klasskamrater. Efter elevernas presentation skriver vi lärare upp deras olika hypoteser på tavlan, så de bli synliga. Därefter får eleverna utforska och undersöka de olika experimenten, i tur och ordning i gruppen. Under tiden finns vi lärare tillgängliga och går runt till de olika grupperna för att lyssna, observera och ställa frågor kring de olika experimenten. Då alla olika stationer har prövats samlas vi åter igen till helgrupp för att lyfta fram elevernas tankar kring sina teorier, om vad som hände och varför. Vi pedagoger går igenom densitet och volym och varför vissa föremål kan flyta. Detta kommer vi bryta ner och anpassa så begreppen blir förståeliga för våra elever.

Avslutning av lärandetillfället:

Vi pedagoger använder oss av de didaktiska frågorna, Vad, Hur och Varför i diskussionen med våra elever. Detta gör vi av den anledningen att vi vill få en förståelse för hur våra elever tänker om vårt valda fenomen.

Experiment/ stationer

Station 1- Flyta och sjunka (Vad finns i klassrummet mer som du tror kan flyta)?

Material: En plastbunke, enkrona, gem, spik, skruv, pinne, linjal, radergummi, blyertspenna och plastmugg.

Station 2- Bygga en båt och lasta den (Hur många gem klarar båten av att bära)?

Material: En balja, modellera och gem.

Station 3- Det magiska ägget

Material: Två genomskinliga glas, minst två ägg och salt.

Utvärdering:

Vi samlar alla elever för en gemensam diskussion/lärandesamtal. Vi kommer vid detta tillfälle använda oss av vår färdigställda Concept Cartoon som vi lägger på en overheadapparat eller visar på en Power Point. Vi kommer fokusera på elevernas förförståelse som synliggörs på vår färdiga Concept Cartoon. Eleverna får redogöra för vad de lärt sig och om de fått en förändrad förståelse om vattnets former och varför vissa föremål kan flyta. I vår utvärdering kommer vi även fundera över elevernas delaktighet i de olika experimenten. Var de aktiva och intresserade av att prova sina hypoteser?

Vi kommer även ta hjälp av dessa frågor som kommer att ges till eleverna, som vi tidigare intervjuat kring vårt fenomen. Så även frågeställningarna ser vi som ett redskap för utvärdering.

1. Tycker du att du har lärt dig något nytt?
2. Var experimenten svåra eller enkla? I så fall på vilket sätt?
3. Hur fungerade det att arbeta i grupp?
4. Vad har varit det bästa med lärandetillfället?
5. Vad har varit det sämsta med lärandetillfället?
6. Känner du att du kan mer om vatten nu efter lärandetillfället än vad du gjorde innan?
7. Vad skulle du vilja lära dig mer?
8. Vad skulle du vilja förändra om du fick bestämma?