Genomförande av lektion 11-03-31

Idag har jag genomfört min lektion/lärandetillfälle med 8 av "mina" elever i årskurs 1. Ellen var med mig som observatör och stöttepelare. Min sammanfattning av hela lektionen, som tog längre tid än jag väntat mig är följande: Eleverna upplevde stationerna (experimenten) som roliga men lite svåra. Flera av eleverna sade att det var roligt att få genomföra något som man måste få vara aktiv inom och få arbeta med kroppen. Det är ju inte alltid roligt att bara sitta och lyssna... Allesammans var delaktiga och aktiva och det var ingen av eleverna som inte ville vara med på något av experimenten. Flera av eleverna kom även med många intressanta hypoteser och diskussionerna om varje station blev lång, vilket jag ser som något positivt. Vad gäller min ämneskompetens och att förklara något så komplext som begreppet densitet för barnen, var en svårighet, men jag valde att inte fördjupa eller försvåra. Så det blev ganska kort och enkelt, men jag tror att eleverna fick sig en "tanke" och att ny förståelse skapades. Det var verkligen en trevlig och givande dag, och jag är nöjd med lektionen som helhet.

Tack snälla Ellen, för dina kloka tankar och dina observationsanteckningar!

Om 1 ½ vecka ska jag intervjua mina elever med hjälp av vår Concept Cartoon. Jag ska även visa eleverna en PP med bilder och videosekvenser från lärandetillfället, så de själva får möjlighet att se vad de gjorde och vad som hände. Det tror jag kommer uppskattas. Det ska bli spännande att se om elevernas tankar har förändrats något och om de fick ny förståelse under mitt lärandetillfälle, som de tagit med sig och att de fått ny kunskap och lärdomar om varför vissa föremål flyter.

//Frida

Seminarium- Etik 11-03-29

Det första vi diskuterade var att det är mycket att tänka på när det gäller olika gruppsammansättningar, i samband med diverse lektioner. Hur bör man gruppera eleverna och varför väljer man dessa grupperingar? Därefter kom vi på att detta kanske inte har så mycket med naturvetenskap att göra. En av oss i gruppen har upplevt ett etiskt dilemma på sin VFU. Barnen hade hittat en skadad humla på gården. Vissa av barnen ville döda den medan andra barn ville skydda och hjälpa den.

Hur bör man som pedagog agera i en sådan situation? Vad är rätt och vad är fel, och finns det något som rätt och fel, i en situation som denna? Om man exempelvis samlar ett flertal maskar i en kopp eller att kanske ha ett "snigelrace". Är det acceptabelt att ta med djur in i klassrummet, överhuvudtaget? Hur ska en pedagog bemöta en elev som inte går med på att ta in djur i klassrummet? Ska man tvinga eleven att medverka eller ska man ge eleven andra arbetsuppgifter?

Vidare diskuterade vi förskitighet i naturen. Hur moraliskt rätt är det att bryta av grenar från ett träd? Hur ska man egentligen behandla naturen och hur kan man förklara för barnen då det blivit dags att klippa sina äppleträd i trädgården? Alla val vi gör i vår undervisning är etiska. Vi diskuterade även att olika val av undervisningsmoment kan bli en genusfråga!

Handledningstillfälle 4. 2011-03-23

I onsdags hade vi vårt fjärde handledningstillfälle med Johan. Vi i vår grupp har inte haft vår lektion ännu så vi pratade om genomförande av vår planerade lektion med Johan. Vi alla tre ska ha lektionen i veckan som kommer nu.

Vi diskuterade även om den kommande redovisningen. Vi fick klart för oss att redovisningen ska bland annat innehålla ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper. Det är viktigt att vår fördjupning ska fram och att vi använder oss av de didaktiska frågorna. Vad? Hur? Var? och Varför? Vi diskuterade i gruppen vad som var de ämnesteoretiska kunskaper inom vårt valda fenomen och kom fram till att det bland annat var begreppen, densitet, volym, form och Arkimedes princip.

Vi gick även igenom hur analysen ska gå till på vår individuella uppgift. Skrivuppgiften efter genomförandet av lektionen. Vi diskuterade begrepp som kritiska aspekter och variationsteori. Vi alla tre tycker detta är svåra begrepp, men Johan förklarade genom att skriva upp på tavlan vad som var konstant samt variation av vårt valda fenomen vatten, och detta gjorde det tydligt för oss att förstå.

Vi känner att det är svårt att skriva analys på detta sätt då det är helt nytt för oss, men vi har även fått saker förklarade som vi fick många AHA upplevelser om under handledningstillfällets gång.

Nu ser vi fram emot att ha vår väl planerade lektion tillsammans med våra elever :)

Variation i lärande

Variationen i elevernas lärande har stor betydelse för hur vi pedagoger ska planera lektionerna. Man måste alltid tänka på att elever tänker olika och att de inte har tänkt precis som du som pedagog har tänkt att de skall förstå. Man kan förstå saker på olika sätt och tänka ut en lösning på flera olika vis. Det ser till början ut på ett likadant sätt men sedan väljer man att gå olika vägar i sin tankeprocess, de kritiska aspekterna. Marton och Booth (2000) skriver om att man skall kunna förstå någonting på ett annat sätt än tidigare. Detta innbär att se nya aspekter i ett tänkt fenomen som du inte tidigare varit medveten om. För att något varieras skall en förändring upplevas av eleven själv eller någon annan.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studenlitteratur.

De fyra begreppen: Energi, Materia, Liv och Teknik

Utifrån vårt valda fenomen får vi in de olika naturvetenskapliga begreppen (som Jörgen presenterade under föreläsning 1) på följande sätt:

Energi:
vattnets lyftkraft/bärkraft

Materia:
modellera, ägg samt de föremål eleverna använder sig utav vid stationen flyta/sjunka

Liv:
vatten

Teknik:
hur eleverna använder sig av olika tekniker för att exempelvis forma modelleran så den kan flyta

Dagens arbete 2011-03-16

Idag har vi testat våra experiment tillsammans i gruppen, så att inga missförstånd uppstår vid genomförandet av våra lektioner. Vi har utifrån egna erfarenheter mött lärare som har genomfört lektioner/experiment som har misslyckats pga. att de inte testat experimentet innan, för att se så det fungerar. Vi ville även testa experimenten för att veta på ett ungefär vad varje station kan tänkas ta tidsmässigt. Detta för att kunna planera lektionen och veta hur lång tid vi behöver.

Vi testar våra experiment:

Vi har också funderat på Johans frågeställningar om vår lektionsplanering.

Från Lärandeobjekt till Kritiska aspekter

Lärandeobjekt: Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att densitet och volym/form har betydelse för att föremål ska kunna flyta.

De kritiska aspekterna kan vara att en elev tror att ett föremål flyter eftersom de har luft i sig medan en annan elev tror att det kan bero på formen. Eleverna har olika tankar beroende på deras erfarenheter.

Hur skiljer sig dessa kritiska aspekter åt? När vi intervjuade eleverna om deras förförståelse kring vårt fenomen fick vi olika svar, bland annat att lätta föremål flyter och att motorn gör att båten flyter. Detta gör att eleverna har olika sätt att uppfatta vårt lärandeobjekt.

Tankar kring utvärdering av vårt genomförande/lärandetillfälle:

Under tiden då vi genomför lektionen kommer vi att dokumentera med hjälp av videokamera. Detta blir en hjälp då vi ska försöka synliggöra lärandeprocesser hos eleverna samt vår egen roll som lärare. Genom att analysera videofilmen kan vi synliggöra elevernas delaktighet, engagemang och intresse vid de olika experimenten. Här får vi även en möjlighet att se vad eleverna har fått syn på och om ny förståelse skapats. Vi kommer även intervjua eleverna direkt efter genomförd lektion för att undersöka vad de lärt sig.

Vid ett senare tillfälle (1-2 veckor efter lektion) kommer vi använda oss av vår Concept Cartoon och intervjua eleverna igen, där vi synliggör vad eleverna har lärt sig och vad de har lyckats uppfatta inom lärandeobjektet.

Nu avslutar vi förmiddagens arbete med lite fika! Ha en trevlig dag, i vårsolen!

Ellen, Mikaela, Frida

Våra tänkta stationer/experiment till vår lektion

Station 1. Flyta och sjunka. Vi kommer ta fram olika föremål som exempelvis enkrona, äpple, gem, spik, skruv, pinne, linjal, träbit, sten, radergummi, blyertspenna m.m. och släppa ner i en stor plastbunke med vatten. Eleverna kommer få testa och utforska om de här föremålen flyter eller sjunker.

Varför flyter vissa föremål medans andra sjunker?

Vad beror detta på: Detta har att göra med densitet och volym. Om föremålen är tunga för sin storlek så har de hög densitet och föremålet sjunker. Om föremålet är lätt för sin storlek så flyter det.

Station 2. Bygga en båt och lasta den. Vi kommer ge eleverna en klump modellera och de eleverna kommer få testa att släppa ner klumpen i en bytta med vatten. Sedan kommer eleverna få forma modelleran så den kan flyta på vattnet och de ska få utforska och se ifall de kan lasta båten med något material som exempelvis gem och få båten att fortsätta att flyta.

Varför flyter modellera om du formar den?

Vad beror detta på: Formen har stor betydelse om ett föremål flyter eller sjunker.

Station 3. Det magiska ägget. Vi kommer ställa fram två glas. Ett med vanligt kranvatten och ett med vatten med mycket salt i. Barnen kommer få testa att lägga i ett ägg i båda glasen och se vad som händer med äggen i respektive vattenglas.

Vad händer med ägget om du lägger det i saltvatten?

Vad beror detta på: I saltvattnet flyter ägget eftersom det har mindre densitet (täthet) än saltvattnet. Ägget i det vanliga vattnet flyter eftersom det har större densitet (täthet) än det vanliga vattnet.

Källa: Walpole P. (1988) Kul att kunna om vatten. Teknografiska institutet AB.

Imorgon ska vi träffas i basgruppen och testa våra tänkta experiment tillsammans. Hoppas på en givande och spännande dag!

Seminarium Dokumentation/ lärprocesser 2011-03-10

Efter förmiddagens föreläsning som handlade om dokumentation/ lärprocesser framkom det att vi under seminariet skulle arbeta fram en observationsmall utifrån vårt valda område. Vad vill vi använda oss av för redskap för att dokumentera innehållet i vårt lärandetillfälle med eleverna och hur ska vi göra för att synliggöra innehållet, på ett begripligt sätt? Efter föreläsningen träffades vi i vår grupp för att sammanställa vår lektionsplanering, våra tankar kring utvärdering och hur vi tänker utvärdera elevernas måluppfyllelse, vilket enligt vår uppfattning var det vi skulle ägna tiden åt under dagens seminarium.

Lektionsplanering

Läroplansmål utifrån Lgr 11:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

• kan lösa problem och omsätta ideér i handling på ett kreativt sätt, och
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga. (Sid.10).

Utifrån kursplanen för naturorienterande ämnen:

Biologi-

• vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Sid.49).

Fysik-

• materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. (Sid.54).

Kemi-

Metoder och arbetssätt

• enkla fältstudier och observationer i närmiljön
• enkla naturvetenskapliga undersökningar
• dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (Sid.60).
  

Våra övergripande mål:

Eleverna ska känna till att vattnen har olika former som är fast, flytande och gasform. De ska även få kännedom om att föremåls densitet och volym har betydelse och är avgörande för om det flyter.

Vi vill att eleverna ska:

• ha ett aktivt deltagande vid de olika stationerna/experimenten för att visa intresse, engagemang och förståelse,
• samarbeta i grupp, diskutera och komma fram till olika teorier varför experimentet blir som det blir,
• bli medvetna om att vatten består av olika former; fast, flytande och gasform. De ska även få en förståelse kring vattnets fasövergångar
• ställa hypoteser kring varför vissa föremål kan flyta och vad de kan bero på
• få en förståelse för form och densitet genom experimenten och utvärderingar, och
• kunna förklara och redovisa sina tankar muntligt.

Pedagogens mål:

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, och
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. (Sid.11).

Genomförande av lärandetillfälle i skolan:

Vi presenterar lärandetillfällets innehåll och ger en övergripande bild över vattnets olika former, fast, flytande och gasform som sker i helgrupp med eleverna. Därefter delas eleverna in i grupper som vi innan har sammanställt.Vi presenterar de olika stationerna (tre stycken) och det material eleverna ska få arbeta med då de genomför sina experiment. Tillsammans ska eleverna diskutera fram en hypotes i gruppen, som de sedan ska presentera muntligt inför sina klasskamrater. Efter elevernas presentation skriver vi lärare upp deras olika hypoteser på tavlan, så de bli synliga. Därefter får eleverna utforska och undersöka de olika experimenten, i tur och ordning i gruppen. Under tiden finns vi lärare tillgängliga och går runt till de olika grupperna för att lyssna, observera och ställa frågor kring de olika experimenten. Då alla olika stationer har prövats samlas vi åter igen till helgrupp för att lyfta fram elevernas tankar kring sina teorier, om vad som hände och varför. Vi pedagoger går igenom densitet och volym och varför vissa föremål kan flyta. Detta kommer vi bryta ner och anpassa så begreppen blir förståeliga för våra elever.

Avslutning av lärandetillfället:

Vi pedagoger använder oss av de didaktiska frågorna, Vad, Hur och Varför i diskussionen med våra elever. Detta gör vi av den anledningen att vi vill få en förståelse för hur våra elever tänker om vårt valda fenomen.

Experiment/ stationer

Station 1- Flyta och sjunka (Vad finns i klassrummet mer som du tror kan flyta)?

Material: En plastbunke, enkrona, gem, spik, skruv, pinne, linjal, radergummi, blyertspenna och plastmugg.

Station 2- Bygga en båt och lasta den (Hur många gem klarar båten av att bära)?

Material: En balja, modellera och gem.

Station 3- Det magiska ägget

Material: Två genomskinliga glas, minst två ägg och salt.

Utvärdering:

Vi samlar alla elever för en gemensam diskussion/lärandesamtal. Vi kommer vid detta tillfälle använda oss av vår färdigställda Concept Cartoon som vi lägger på en overheadapparat eller visar på en Power Point. Vi kommer fokusera på elevernas förförståelse som synliggörs på vår färdiga Concept Cartoon. Eleverna får redogöra för vad de lärt sig och om de fått en förändrad förståelse om vattnets former och varför vissa föremål kan flyta. I vår utvärdering kommer vi även fundera över elevernas delaktighet i de olika experimenten. Var de aktiva och intresserade av att prova sina hypoteser?

Vi kommer även ta hjälp av dessa frågor som kommer att ges till eleverna, som vi tidigare intervjuat kring vårt fenomen. Så även frågeställningarna ser vi som ett redskap för utvärdering.

1. Tycker du att du har lärt dig något nytt?
2. Var experimenten svåra eller enkla? I så fall på vilket sätt?
3. Hur fungerade det att arbeta i grupp?
4. Vad har varit det bästa med lärandetillfället?
5. Vad har varit det sämsta med lärandetillfället?
6. Känner du att du kan mer om vatten nu efter lärandetillfället än vad du gjorde innan?
7. Vad skulle du vilja lära dig mer?
8. Vad skulle du vilja förändra om du fick bestämma?

Barn och naturkunskap

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008) skriver i sin bok att ”Barn undersöker naturvetenskapliga fenomen på samma sätt som många naturvetenskapsmän gör eller har gjort” (sid.16) Olika metoder används i försök till att finna svar på det man undersöker. Självklart skiljer det sig mellan barn och naturvetenskapsmän då de använder sig av forskning, och är inlästa på deras område. Jag tyckte att detta var ett intressant tankesätt. De skriver också att det sällan bara finns ett svar på frågorna som naturvetare undersöker.

Vi kan inte se vad barnen tänker men genom att observera deras kroppsspråk och handlande kan vi dra slutsatser om deras tankeprocess. De yngre barnen använder deras sinnen när de undersöker. 

När vi senare skall göra våra experiment pratade vi om att eleverna skulle göra hypoteser innan de genomför experimentet för att senare jämföra med vad man trodde innan till vad slutsatsen blev. Författarna ovan skriver om detta, att hypoteser är ett möjligt svar på en fråga. De skriver att det är viktigt att hypotesen är undersökningsbar och att det skall vara ett påstående. En hypotes bygger oftast på erfarenheter och kunskap som man redan har. Jag tror att det kan vara intressant att se hur barnen tänker innan de genomför experimenten och sedan se hur de tänker efter experimentet. Det blir tydligt även för dem när de får sätta ord på det genom att göra en hypotes. Såhär tänkte jag innan, varför tänkte jag så? Hur blev reslutatet?

Källa:

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Handledningstillfälle 3. 2011-03-07

Idag hade vi elektronisk handledning med Stefan som är biolog. Vi hade skickat frågorna till honom innan handledningen vilket finns tillgängligt här nedan. Vi tyckte att Stefan satt på mycket kunskap och gav oss flera svar som vi ville ha svar på och ännu mera kunskap. De olika formerna som vatten har diskuterades. Vi pratade även om exempelvis varför det blir frost i frysen, att det blir en sublimering, vilket betyder att de går ifrån fast form till gasform direkt utan att passera mellanfasen flytande form.

Materialet i sig oftast är flytande och det innehåller luft (trä exempelvis). Om man stoppar luft i en järnklump så flyter den, men det måste vara mer luft än volym och vikt. Sedan pratade vi om flottar och att de inte är skapta som vanliga båtar utan här har material lägre densitet än vatten därför flyter det.

Saltvatten är tyngre än sötvatten, saltvatten har högre densitet än sötvatten. Saker flyter lättare i saltvatten på grund av densiteten. Vi pratade även om djurvärlden och att flera djur vill motverka att flyta bra. Valar exempelvis tömmer sina lungor så de inte ska flyta så bra.

Vi fick igång vår tankeprocess angående dessa punkter och känner oss klokare efter detta handledningstillfälle. Vi kommer nu arbeta vidare och utveckla detta ännu mer och läsa mer litteratur angående vatten och dess olika former/faser osv.

Imorgon har vi valt att ordna med material till experimenten och fixa inför vårt kommande lärandetillfälle.

Grupparbete

Idag har vi formulerat fram lärandemål för eleverna och lärandemål för oss som lärare. Vi har även letat reda på passande läroplansmål utifrån Lgr 11 samt kursplanemål ifrån biologi, fysik och kemi (naturorienterade ämnen). Vi har även börjat planera vårt lärandetillfälle och funderat över experiment och dess genomförande. Vi har kommit fram till att vi skall ha 3 olika stationer där eleverna utför olika experiment i grupp, eftersom vi vill uppnå ett samarbete och kommer fokusera mycket på detta. Vi vill att eleverna skall kunna samtala med varandra och komma fram till olika hypoteser inom gruppen. Hur vi delar upp eleverna kommer att se olika ut eftersom klassernas storlek varierar.

Stationer

1. Flyta och sjunka

2. Bygga en båt och lasta den.

3. Det magiska ägget

Till dessa har vi diskuterat vad vi behöver för olika material och vårt uppdrag är nu att ordna detta inför genomförandet av lärandetillfället. Vi ser fram emot dessa experiment och hoppas att det kommer ett givande lärandetillfälle för oss och eleverna. Nu tar vi en paus och äter lite lunch i väntan på handledningstillfälle 3 med biologen Stefan.

Tankar kring Conceptual Physics

Hewitt (2006) Vattnets tre faser är fast form, flytande form och gasform. Tänk dig fast form som is, flytande form som vatten och vattenånga som gasform. Exempelvis när du kokar vatten på spisen så kommer det vattenånga. Även den hårda metallen järn kan vara i fast, flytande och i gasform. För att järn ska bli i flytande form krävs en mycket hög temperatur. På samma sätt kan syre vara i flytande form, men då måste det vara kallare än -183C.

Jag tycker det är spännande att även syre kan vara i flytande form på samma sätt som vatten, detta har jag aldrig tänkt på innan.

Efter att ha läst olika avsnitt i boken ”Conceptual Physics” så har jag fått många tankar kring de olika ”former” av vatten. Innan har jag alltid funderat över varför is inte sjunker ner till sjöns botten utan att isblock flyter på vattnets vattenyta? Jag har fått svar på varför is flyter på vattenytan genom att ha läst kurslitteraturen. Hewitt (2006) påpekar att när vatten fryser till is så ökar volymen (is tar mer plats än vatten), det är därför is flyter på vatten.

Hewitt (2006) menar att ju snabbare atomer rör sig i en kropp desto varmare blir det. Men om atomerna står helt stilla i en kropp så får man den absoluta nollpunkten. Det kallaste det kan bli är -273C.

Efter att ha läst Hewitt (2006) har jag fått klart för mig att det inprincip kan bli hur varmt som helst, (solens yta kan bli 6000grader C.) men det kan inte bli hur kallt som helst.

Källa:

Hewitt, P. G. (2006). Conceptual Physics. (10) Harlow, England and New York: Addison-Wesley.