Litteraturseminarium 2 (Andersson) 11-01-24

Våra tankar och funderingar

Vi uppfattade det som att Andersson delar in naturvetenskap i tre delar; liv, materia & energi samt människan. Vi vill jämföra Anderssons ”människa” med Jörgens ”teknik” eftersom teknik är människans uppfinningar och dylikt. Vi skulle därmed kunna dra en parallell mellan teknik och människa.

Med Jörgens begrepp i åtanke tror vi man kan planera många olika lektioner. Begreppen blir synliga på olika sätt för eleverna, men så länge man som pedagog har med dem i planeringsstadiet så har man lyckats.

Integrationsformer:

Rums- tids- orsaks- och kategoriintegration. Dessa integrationsformer är olika sätt att gå från delarna till helheten. Dessa syftar till att få eleverna att se samband. I skolan, och till och med i förskolan, tror vi man kan utgå från en av dessa integrationsformer för att få eleverna att se olika samband och helheter. Dessa samband skulle kunna vara att till exempel diskutera kring och observera fröets väg till blomma. Man skulle kunna titta på en puppa och därefter prata om puppans utveckling till en fjäril. Här förenas teori och praktik, och helheten skulle kunna vara att tydliggöra livets kretslopp.

Om utvärdering:

Andersson skriver att pedagoger sällan reflekterar över elevernas svar. Gör man detta kan man reda ut elevernas tankegångar. Kanske har eleven tänkt rätt men fått fel svar. Måste man alltid ha ett rätt svar? Kanske är frågan formulerad på ett sätt som lämnar utrymme för tolkningsföreträde.

Det är viktigt att ge feedback och kommentarer på elevernas svar så att de kan komma vidare i sin kunskapsutveckling.

Skulle vi ha ett projekt med vatten som huvudfokus kan teknik vara överordnat vid ett tillfälle men senare kan fokus flyttas till liv. Beroende på vad man planerar att uppnå med lektionen kan begreppen vara antingen överordnade eller underordnade. Man skulle kunna börja med en tankekarta och se elevernas förkunskaper, därefter bryter man ner elevernas hypoteser och idéer och arbetar vidare. Detta är ett sätt att utgå från elevernas intressen och kunskaper om naturvetenskap.

Som förberedelse till olika lektionsinnehåll bör vi som pedagoger förmedla ett naturvetenskapligt språk till eleverna. Med naturvetenskapligt språk menar vi olika begrepp och uttryck som är relevanta för innehållet. I och med det så kan eleverna bättre förstå innehållet och få bättre förutsättningar för att föra en naturvetenskaplig diskussion. Vygotskij menar också att vi utan ett språk inte heller kan tänka.

Litteraturseminarium 1 (Wickman) 11-01-20

Våra tankar och diskussioner

• Variationsteorins fördelar och nackdelar och vad som egentligen menas med variationsteori.
• Skinner, "beröm och bestraffning". Det är alltid bra med beröm, det växer man av och det kan man väl aldrig få för mycket av, eller? Men i vissa fall ställer vi oss kritiska till Skinners teori.
• Naturvetenskapens fyra byggstenar i form av energi, materia, liv och teknik var ett nytt tankesätt för oss i gruppen. Många gånger upplever vi att NO i skolan endast handlar om växter, träd, djur (oftast fåglar) och skogen. Genom att få in dessa byggstenar i undervisningen tror vi kan leda till många positiva och lärorika diskussioner med barnen/eleverna. Vi önskar att man kunde intergrera NO i flera ämnen, men vi upplever att på fältet idag undervisar man i varje ämne separat.
• Barns/elevers frågor och funderingar angående NO behöver lyftas och diskuteras.
• Vi anser att det är viktigt att diskutera de didaktiska frågorna; VAD? HUR? VARFÖR? och för VEM? I all undervisning utifrån ett meningsskapande lärande perspektiv.
• Wickman (2009) hävdar att man har olika kunskapsbaser och utifrån dessa har man olika erfarenheter och undervisningsstrategier. Trots detta når man ämnesdidaktiken. Detta kan förklarar genom den didaktiska tratten, som Susanne Klaar presenterade under sin föreläsning.
• Man blir aldrig fullärd inom någonting. Det finns alltid något mer att lära och utveckla och vi lär av varandra hela tiden.
• Naturvetenskapliga fenomen kan uppfattas på många olika sätt. Detta uppmärksammade vi då vi fick frågan; Vad är din uppfattning om att månen har olika faser?
• Det är bra att vi tänker olika i en grupp, för olikheterna är en tillgång. Av den anledningen får vi förhoppningsvis variation i undervisningen.
• Vi diskuterade att erfarenheter, språk och minne har mycket med lärande att göra. Ett exempel skulle kunna vara, två barn från samma familj som vuxit upp under samma uppväxtvillkor, ter sig olika i sin läsutveckling. Det ena barnet blir en god läsare medan de andra får svårigheter inom läsning. Detta ställer vi i gruppen oss frågande till och undrar vad de kan bero på, handlar det om det biologiska perspektivet eller det sociokulturella perspektivet?
• Vidare diskuterade vi att det är viktigt att ta till vara barnens/elevernas intressen, men det får givetvis inte gå över styr. Vissa av oss uppfattar att tiden inom skolan är ett problem och att mycket av den undervisning som sker måste ske, bara "för att". Andra av oss i gruppen har andra erfarenheter och menar att det finns tid och att det är fel att skylla på att det inte finns tid, för det gör det, man måste bara kunna använda den på bästa möjliga sätt.

Välkommen!

Välkommen till vår blogg,
Våra namn är Mikaela, Frida och Ellen.