måndag 23 maj 2011

Exkursion 2011-05-20

I fredags hade vi vår andra och sista exkursion. Detta var vår sista gemensamma dag tillsammans i klassen inom denna kurs, Naturvetenskap och teknik. Vi begav oss till naturreservatet Garparör där vi vandrade tillsammans i olika grupper. Vi stannade vid olika stationer där lärare tog emot oss och gav oss information och frågor vi fick reflektera över. Vädret var underbart och vi hade solen på vår sida under hela vandringen, vilket var ljuvligt! Under vandringen lärde jag mig en massa nya saker och man fick upp ögonen för varför saker och ting i vår natur är som det är. Varför ser träd ut som de gör? Var kommer stenrösen ifrån? Spår efter istiden? Saltsten i skogen? Trädens olika utseenden? Växter i naturen? Ja, en mängd olika frågor diskuterades gemensamt i vår grupp och det var verkligen intressant. Som jag nämnt innan, i mitt förra inlägg, tänk så mycket kunskap man kan få av att vistas i naturen och det är verkligen något jag kommer ta tillvara då jag själv blir färdigutbildad lärare. Att ta med sig barnen/eleverna ut i naturen då de får upptäcka, utforska och reflektera själva och tillsammans med varandra tror jag stärker ett lärande och ett ökat intresse för vår gemensamma natur. Jag tror det är betydelsefullt att ta tillvara naturen för den har så enormt mycket att erbjuda, vilket jag själv har upptäckt under dessa två exkursioner, vi haft i denna kurs. Under en station diskuterade vi även fysisk aktivitet, vilket jag själv tycker är ett viktigt ämne att lyfta. Dagens barn, om man nu kan säga så spenderar alldeles för mycket tid vid olika medier och de är sällan ute i naturen. Samhället präglas av medier och materiella ting. Jag minns min egen tid som barn och all den tid man vistades ute i naturen. Jag lekte så gott som alltid ute och spenderade mycket lite tid inne. Kanske berodde det på att jag inte hade ett rum fyllt av "leksaker", det vet jag inte så noga men jag vet att jag trivdes ute och tyckte om att vara aktiv, vilket är lättare att vara ute än inne. Idag anser jag att många barn spenderar alldeles för lite tid utomhus...beror det på att många barn har "allt" (leksaker, egen dator, mobiltelefon, nintendo DC) etc. Det känns som att många barn har för mycket av allt detta och vet inte hur de ska spendera sin fritid eller vad de ska leka med? Att ge sig ut i naturen med sina kamrater och hitta på egna lekar och aktivitetet verkar inte vara aktuellt på samma sätt idag som det var då jag var liten..."skrämmande". Och hur kommer det se ut längre fram, kommer barn röra på sig mindre och mindre och bli mer osociala och ägna sin tid framför ett medie?


Avslutningsvis skulle jag vilja säga att det var en härlig vandring och ett trevligt sätt att avsluta denna kurs. Att få komma ut på utflykter av olika slag borde vara "obligatoriskt" i fler kurser, för det är verkligen härligt att bara vara ute och suga åt sig av all den kunskap som finns och erbjuds. Så genom detta inlägg avslutar jag min del av skrivandet och vill säga att denna kurs har öppnat upp ögonen för mig om vad naturvetenskap är, innebär och hur man kan arbeta med ämnet i både förskola och skola!

Tack för mig!

//Frida

tisdag 17 maj 2011

Exkursion 2011-05-16

Då kommer ännu ett inlägg om gårdagens exkursion, från min sida. Jag behöver ju inte nämna innehållet eftersom det redan nämnts av Ellen och Mikaela. Men vilken upplevelse det var och tänk så mycket man kan lära sig av att "bara vistas i naturen". Jag förstod nu, såhär i efterhand varför vi fick tilldelat de olika sökord, som var en del av förberedelser inför exkursionerna. Allt hänger ihop, mer eller mindre och det är egentligen ganska fantastiskt att det kan vara och är så.

Det var en spännande redovisning vi fick om Pangea, kontinentalplattor, bergarter, kalkstensbrott etc. Andra delen av exkursionen som ägde rum i naturreservatet var trevligt och lärorikt. Tänk så mycket träd, växter etc. som finns runtomkring oss och som man inte ens vet namnen på. Och tänk vad mycket man kan studera, observera, undersöka och upptäcka i naturen tillsammans med andra. Att vistas ute i naturen med mina framtida förskolebarn eller skolbarn ser jag fram emot och jag tror verkligen att man kan lära sig hur mycket som helst genom att vistas i naturen. Att vistas i naturen är även något barn tycker om, i alla fall mina barn och de barn/ elever jag mött på min verksamhetsförlagda utbildning. Genom att få se olika saker med egna ögon, blir verkligheten något helt annat, än att läsa olika böcker om växter, träd, fåglar etc. Barn är nyfikna och detta måste vi som pedagoger ta tillvara och uppmuntra, för att de ska utvecklas och för att lusten till att lära aldrig släcks!!! Vacker natur och en härlig promenad trots en del vindar var verkligen en härlig upplevelse och jag ser fram emot fredagens andra exkursion, till Billingen. Det kommer att bli spännande och hoppas vi får solen på vår sida!

//Frida







Reflektion över terminen

Det har varit spännande att skriva blogg under en hel termins gång, och det har verkligen varit en resas gång. I början tyckte vi alla att detta kändes lite annorlunda, att skriva våra tankar och funderingar över en blogg där flera andra fick läsa om våra funderingar över naturvetenskap och vårt valda fenomen. Men vi tyckte redan från start att detta var mycket roligt, och vi har verkligen lärt oss saker under tidens gång. Det har varit roligt och nyttigt att ta vara på varandras blogginlägg och diskutera med varandra via bloggen.

Exkursion:
Igår hade vi en spännande dag, vi var först vid ett kalkstensbrott vid Cementa och kollade in och fick lyssna om fakta om olika bergarter, detta var mycket spännande och jag lärde mig mycket om kalksten, fossiler och andra bergarter.
Sedan fick vi promenera vidare till Getaryggen med Annastina. Där fick vi promenera och utforska växter.
Under denna dag fick jag många praktiska tips vad jag i framtiden kommer göra tillsammans med mina elever. Det var roligt att lärorikt att vara ute i naturen med klasskompisarna och utforska tillsammans med basgruppen. Jag ser fram emot vandringen på Fredag!





Exkursion samt andra reflektioner.

Igår var vi på exkursion med klassen, det var en mycket intressant dag och jag fick många nya tankar. Jag är sugen på att börja arbeta med eleverna med naturkunskap nu. Ämnet har blivit mycket roligare när vi nu har gått igenom denna kurs. Det finns många olika tillvägagångssätt att använda sig av. Jag tror att lärarna på fältet behöver sig en uppfriskning av naturvetenskap och vad som skall innefatta detta, inte bara filmer, böcker eller lösblad. Jag tror att eleverna lär sig mycket bättre på att vara aktiva, och även lärare som är aktiva lär sig mer.
Att skriva blogginlägg trodde vi till en början skulle vara en belastning men jag tycker att det har vart intressant och roligt och framför allt nu efteråt kul att se vår utvecklingsprocess. På fredag är det en till exkursionsdag och då hoppas vi att vi får lite sol så vi kan njuta mer av naturen!

Lite bilder från exkursion 1:

onsdag 27 april 2011

Tankar om den muntliga examinationen 2011-04-26

I går genomförde vi vår muntliga redovisning av vårt fenomen. Det fanns en stor nervositet inför denna, enligt min egen åsikt, men jag tror många delade denna med mig. Vi fick ta del av olika gruppers fenomen och lärandetillfällen i skolan vilket var lärorikt. Man fick många nya tankar om varandras fenomen och en hel del nya insikter och kunskaper man kommer bära med sig. Många delar och begrepp utifrån den ämnesteoretiska kunskapen var visserligen svåra att ta till sig sådär på en gång men efter diskussioner blev det lite mer hanterbart.


Man fick även tips på olika experiment som kan genomföras inom både förskolan och skolan vilket var trevligt och även hur man kan bryta ner svåra begrepp och förklaringar ett ett barn/elevperspektiv. Språk och kommunikation är avgörande! Jag tycker redovisningen så här i efterhand har gett mig nya tankar och även öppnat upp mitt eget sätt att tänka kring naturvetenskap. Naturvetenskap handlar inte endast om natur, växter, olika sorters träd och djur, vilket är en erfarenhet jag har med mig från fältet. Det finns så oändligt mycket mer än så. Och det behöver inte bli komplicerat och svårt, det blir vad man gör det till och genom att elever själva får vara med i ett utforskande och undersökande så tror jag att ett positivare förhållningssätt till naturvetenskap växer. Det har det i alla fall gjort för mig!


//Frida

måndag 18 april 2011

Allemansrätten

Allemansrätten

Alla människor har rätt att får vara i naturen och röra sig fritt där. Men det som gäller för att man ska få röra sig fritt i naturen är att man måste vara varsam mot natur, djurliv och mot markägare samt andra människor som samtidigt vistas i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar, men allemansrätten är ingen lag. Allemansrätten omringas av andra lagar och i dem står det exakt vad som är tillåtet och inte tillåtet.

Vi ser på allemansrätten som ett kulturarv och ibland som en nationalsymbol. Begreppet ”Allemansrätt” är inte äldre än 1900talets mitt.

Allemansrätten gäller för alla människor. Den har stor betydelse för vår möjlighet att kunna vistas i naturen.

Enligt allemansrätten får vi:

  • Gå på mark som inte är tomt, plantering eller annan känslig mark som kan ta skada där av.
  • Gå, cykla eller rida på enskild väg; motorfordon får framföras på enskild väg om inte ägaren förbjudit sådan trafik.
  • Passera genom inhägnad betesmark om man inte skadar stängsel eller stör boskapen, glöm inte att stänga grindarna.
  • Tälta eller ställa upp husvagn under ett dygn, dock inte nära bebyggelse eller på mark som tar skada.
  • Plocka vilda blommor, bär och svamp (som ej är fridlysta) på mark som inte är tomt eller plantering.
  • Göra upp eld såvida inte risk för skogsbrand föreligger, tänk på att släcka elden ordentligt efteråt.
  • Använda nerfallna kvistar och kvarlämnat ris som bränsle.
  • Medföra hund, under tiden 1 mars-20 augusti får den dock inte springa lös i skog och mark.
  • Gå i land, tillfälligt förtöja båt och bada nästan överallt, utom vid tomt eller där särskilt tillträdesförbud råder, t.ex. till säl- eller fågelskyddsområden.
  • Fiska fritt med spö och andra handredskap i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön samt längs kusterna. Ett undantag är laxfiske vid Norrlandskusten. I alla andra vatten erfordras tillstånd.

Enligt allemansrätten får vi inte:

  • Orsaka skadegörelse eller skräpa ner i naturen.
  • Utan lov färdas över tomt, plantering eller annan mark som kan ta skada.
  • Åka med motorfordon på annans mark så att skada uppstår eller på enskild väg, när ägaren förbjudit sådan trafik.
  • Tälta längre än ett dygn eller för nära bebyggelse utan markägarens tillstånd.
  • Detsamma gäller för husvagn, som dessutom bara ställas upp i anslutning till väg.
  • Plocka eller gräva upp fridlysta växter.
  • Göra upp eld om risk för brand föreligger, elda på hällar och kala berg.
  • Bryta grenar eller kvistar från träd och buskar eller ta näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda från växande träd och buskar.
  • Låta hund okontrollerat gå lös så att djurlivet störs.
  • Lägga till vid brygga eller bada vid strand som hör till tomt.

Källor:

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

http://www.olanningen.com/oland/allemansratt.htm

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

Vanligaste träden i Sverige

Sveaskog äger 15 procent av skogsmarken i Sverige och är landets största skogsägare. Tall och gran är vanligaste trädslag i norra Sverige och lövträd är vanligast i södra Sverige. I Sveaskogs skogar är tall det vanligaste trädslaget med cirka 60 procent.

Ungefär en tredjedel av våra skogar består av gran och resten är lövträd. Bland lövträden är björk, asp, bok och ek vanligast.

Skog: produktion & miljöhänsyn

Skogen måste odlas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Med god miljöhänsyn är det vikigt att bevara och använda skogens produktionsförmåga för hållbar skogsproduktion. De betydelsefullaste områdena för vårt arbete är skogsföryngring, miljöhänsyn, beståndsvård och skogsskydd.

Många skogsägare väljer att certifiera sina skogar. Det innefattar att man sköter sin skog på på ett långsiktigt och hållbart sätt för miljöns skull. Marknaden på miljövänliga produkter växer, fler människor i Sverige och i världen blir mer miljömedvetna och tänker mera på vad de köper.

Källa:

http://www.sydved.se/page301.aspx

fredag 15 april 2011

Utvärdering efter två veckor

I går var jag på min VFU för att utvärdera tillsammans med mina elever i årskurs 1. Jag intervjuade samma elever jag intervjuat en gång innan. Vi samtalade om vattnets tre former och om varför vissa föremål kan flyta i vattnet. Vad beror det på? Jag använde vår Concept cartoon som ett utvärderingsunderlag (ett verktyg). Efter intervjun visade jag en power Piont som jag sammanställt. Denna visade jag gemensamt för alla elever i årskurs 1 (8 stycken). Power Pointen innehöll bland annat bilder på eleverna då de genomförde sina olika experiment och en mängd diskussionsfrågor som änvändes under tiden jag visade min PP.


Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att eleverna har nått de mål som var uppsatta för vårt lärandetillfälle. De kan nu prata om vattnets former och benämna dem med korrekta begrepp vilket ingen av dem kunde innan. De sade själva under intervjun/utvärderingen att de inte visste att vatten består av tre former, och att de har lärt sig dessa under samtal, diskussioner och experiment. Vidare kring varför vissa föremål flyter anser jag att eleverna nu har blivit medvetna om att ett föremåls storlek och form har betydelse för om det kan flyta i vatten. Flera av eleverna har fått en förståelse att föremål som är tunga för sin storlek (som exempelvis en spik) sjunker medan lätta föremål (en linjal) som inte väger så mycket för sin storlek, flyter. De flesta har även uppmärksammat att man måste forma en modelleraklump på ett speciellt sätt för att den ska kunna flyta. Detta kunde eleverna urskilja då de först provade att lägga ner en klump (lera) i vattnet, och den sjönk på en gång. Om de sedan formade den till en båt, som många av eleverna sade så kunde den flyta. Den måste ha höga kanter!


Avslutningsvis skulle jag vilja tillägga att eleverna har blivit medvetna om att man kan se vattnets former runtomkring sig och att de faktiskt finns i deras vardag. De berättade för mig att det var roligt att få "göra" något med händerna och att få experimentera, för då är det lättare att se saker. Och det var ju precis det vi ville att eleverna skulle få möjlighet till, att få undersöka, skriva hypoteser, samtala med varandra och lära genom att få se saker ur olika perspektiv. Så åter igen...så anser jag att eleverna burit med sig mer kunskap och lärdom än vad de hade innen. Detta säger de även själva!


//Frida

torsdag 14 april 2011

Utvärdering av experiment

Utvärdering
Jag valde att genomföra min utvärdering i helklass eftersom jag har gjort experimenten i båda halvklasserna vid olika tillfällen. Jag visade vår concept cartoon och pratade om deras tankar innan vi hade lektionen och vad de trodde då, de reflekterade över deras tankar och höll med om att vissa av dem stämde överens med hur det var och experimenten blev. Vi pratade sen om experimenten, var för sig. Jag ställde frågor,
-          Vad gjorde vi för experiment?
-          Vad hände på de olika experimenten?
-          Varför blev det så?
Jag fick många bra tankar om vad som skedde på de olika stationerna och flera intressanta tankar varför det hände. Vi pratade om densitet och att många saker är tunga för sin storlek och därav sjunker de medan apelsinen exempelvis är lätt för sin storlek och flyter. De pratade mycket om luft i material och att det flyter. Men att saker kan flyta till en början och senare när det blir vattenfyllt sjunker de, därmed blir de tunga och får hög densitet. Jag frågade eleverna om de tyckte att det var ett roligt tillvägagångssätt detta med experiment och de tyckte de. De sade även att de tyckte att man lärde sig lättare när man fick göra experiment.
Senare när jag intervjuade några elever om lite mer ingående frågor sade eleverna att de tyckte att det var häftigt med vatten och intressant! De sade idéer om att ägget inte flyter av sig självt utan att det är luft i och att salt trycker upp det. En elev sade att det var jättekul att få göra sådana här experiment i skolan och önskade att det var mer sådant, mer experiment som blir som man inte hade tänkt sig. Alla tyckte att det var lagom svårt med experimenten och de hade olika favoritexperiment men det var inget som var dåligt tyckte dem. En elev sade att han hade lärt sig att spiken är tung fast den är liten och trä är lätt fast det är stort.
Att arbeta i grupp tyckte alla var roligt och jag tror att eleverna lär sig mycket av varandra och av att arbeta i grupp. Jag tror att speciellt naturvetenskap är ett sådant ämne som gynnar eleverna att arbeta i grupp eller i par då man ställer olika hypoteser och diskuterar olika lösningar och problem.  Jag tycker att detta projekt har vart väldigt intressant och jag vill gärna i mitt kommande yrke arbeta på detta sätt för jag tror att eleverna lär sig bättre på att själva agera!

Kalkälskande växter

Kalkälskande växter
En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad.
Man ser ofta vart marken är kalkrik då det oftast växer speciella växter där. Kända kalkälskande växter är bland annat jordtistel, backklöver och många orkidéer.  
Där det finns kalk i jorden är det inte lika surt som i vanliga fall i Sverige. Så som människor har även växter olika smak och därmed vill och trivs vissa växter på olika ställen.

Nationalencyklopedin (basofil) www.ne.se
http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Biotop

Här kommer lite som jag har tagit reda på om biotoper, det kommer antagligen mera men detta är en början..

Biotop

Biotop är en ekologisk term för ett speciellt område som avspeglas av vissa yttre faktorer. Här hör vissa speciella växter och djur hemma beroende på vilken typ av biotop det är. Biotopens egenskaper utgör vilket levande som kommer att finnas där. Biotopens egenskaper påverkas av två huvudfaktorer.
Abiotiska:
Denna kan även delas in i två grupper, det fysiska och det kemiska. De fysiska faktorerna är bland annat vind, ljusförhållande och vattenmängd. Medan de kemiska faktorerna är bland annat markens ph-värde och mineralämnestillgång.

Biotiska:
Detta är de levande organismerna som lever inom biotopen. Dessa ger eller tar föda från biotopen.

En biotop kan variera mellan stor och liten. Exempel på en stor biotop kan vara en granskog och en liten biotop kan vara en damm.

Nationalencyklopedin (biotop) http://www.ne.se/

måndag 11 april 2011

Vulkanism, Pangea åter igen...

Idag när jag var på min VFU diskuterade jag "sökorden" Vulkanism, Pangea med min handledare. Hon berättade för mig att Pangea splittrades av den anledningen att jordbävningar uppkom. När jag kom hem från VFU-n letade jag på nätet efter information som kunde bekräfta detta.

Hur hänger vulkanism ihop med Pangea?

Jorden är i ständig rörelse och förändring. De tunna plattorna som finns på jordskorpans yta, rör sig och kan skapa jordbävningar och vulkanutbrott. Det sägs att dessa plattors rörelse (rörde sig över jordens yta) orsakade att Pangea (superkontinenten) splittrades och bildade de olika världsdelarna.

//Frida


Källa:

söndag 10 april 2011

Istiden

Och här kommer mitt nästa sökord, Istiden:

Nationalencyklopedins förklaring av istider: tidsperioder med omfattande kontinentala nedisningar.

En istid är en period i jordens histora då stora landområden täcktes med is. Skandinavium har genomgått flera istider och den senaste istiden upphörde för cirka 10 000 år sedan. I dag lever vi i ett tämligen varmt klimat. Både inlandsisen och smältvattnet från isen skavde (förbrukade) underlaget och bildade nya jordarter och landskapsformer och en stor del av de svenska jordarterna, morän, isälvssediment och glacial lera har bildats under istiden. Under istiden täcktes stora delar av Nordeuropa av inlandsis, som hade sin största mäktighet i norra Sverige. Stora delar av fjällkedjan var troligen täckta av glaciäris och delar av norra Sverige bestod av tundra med permafrost.

Jag kommer givetvis behöva utveckla mina sökord men detta är ju en början...


//Frida