Tankar om den muntliga examinationen 2011-04-26

I går genomförde vi vår muntliga redovisning av vårt fenomen. Det fanns en stor nervositet inför denna, enligt min egen åsikt, men jag tror många delade denna med mig. Vi fick ta del av olika gruppers fenomen och lärandetillfällen i skolan vilket var lärorikt. Man fick många nya tankar om varandras fenomen och en hel del nya insikter och kunskaper man kommer bära med sig. Många delar och begrepp utifrån den ämnesteoretiska kunskapen var visserligen svåra att ta till sig sådär på en gång men efter diskussioner blev det lite mer hanterbart.

Man fick även tips på olika experiment som kan genomföras inom både förskolan och skolan vilket var trevligt och även hur man kan bryta ner svåra begrepp och förklaringar ett ett barn/elevperspektiv. Språk och kommunikation är avgörande! Jag tycker redovisningen så här i efterhand har gett mig nya tankar och även öppnat upp mitt eget sätt att tänka kring naturvetenskap. Naturvetenskap handlar inte endast om natur, växter, olika sorters träd och djur, vilket är en erfarenhet jag har med mig från fältet. Det finns så oändligt mycket mer än så. Och det behöver inte bli komplicerat och svårt, det blir vad man gör det till och genom att elever själva får vara med i ett utforskande och undersökande så tror jag att ett positivare förhållningssätt till naturvetenskap växer. Det har det i alla fall gjort för mig!

//Frida

Allemansrätten

Allemansrätten

Alla människor har rätt att får vara i naturen och röra sig fritt där. Men det som gäller för att man ska få röra sig fritt i naturen är att man måste vara varsam mot natur, djurliv och mot markägare samt andra människor som samtidigt vistas i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar, men allemansrätten är ingen lag. Allemansrätten omringas av andra lagar och i dem står det exakt vad som är tillåtet och inte tillåtet.

Vi ser på allemansrätten som ett kulturarv och ibland som en nationalsymbol. Begreppet ”Allemansrätt” är inte äldre än 1900talets mitt.

Allemansrätten gäller för alla människor. Den har stor betydelse för vår möjlighet att kunna vistas i naturen.

Enligt allemansrätten får vi:

• Gå på mark som inte är tomt, plantering eller annan känslig mark som kan ta skada där av.
• Gå, cykla eller rida på enskild väg; motorfordon får framföras på enskild väg om inte ägaren förbjudit sådan trafik.
• Passera genom inhägnad betesmark om man inte skadar stängsel eller stör boskapen, glöm inte att stänga grindarna.
• Tälta eller ställa upp husvagn under ett dygn, dock inte nära bebyggelse eller på mark som tar skada.
• Plocka vilda blommor, bär och svamp (som ej är fridlysta) på mark som inte är tomt eller plantering.
• Göra upp eld såvida inte risk för skogsbrand föreligger, tänk på att släcka elden ordentligt efteråt.
• Använda nerfallna kvistar och kvarlämnat ris som bränsle.
• Medföra hund, under tiden 1 mars-20 augusti får den dock inte springa lös i skog och mark.
• Gå i land, tillfälligt förtöja båt och bada nästan överallt, utom vid tomt eller där särskilt tillträdesförbud råder, t.ex. till säl- eller fågelskyddsområden.
• Fiska fritt med spö och andra handredskap i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön samt längs kusterna. Ett undantag är laxfiske vid Norrlandskusten. I alla andra vatten erfordras tillstånd.

Enligt allemansrätten får vi inte:

• Orsaka skadegörelse eller skräpa ner i naturen.
• Utan lov färdas över tomt, plantering eller annan mark som kan ta skada.
• Åka med motorfordon på annans mark så att skada uppstår eller på enskild väg, när ägaren förbjudit sådan trafik.
• Tälta längre än ett dygn eller för nära bebyggelse utan markägarens tillstånd.
• Detsamma gäller för husvagn, som dessutom bara ställas upp i anslutning till väg.
• Plocka eller gräva upp fridlysta växter.
• Göra upp eld om risk för brand föreligger, elda på hällar och kala berg.
• Bryta grenar eller kvistar från träd och buskar eller ta näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda från växande träd och buskar.
• Låta hund okontrollerat gå lös så att djurlivet störs.
• Lägga till vid brygga eller bada vid strand som hör till tomt.

Källor:

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

http://www.olanningen.com/oland/allemansratt.htm

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

Vanligaste träden i Sverige

Sveaskog äger 15 procent av skogsmarken i Sverige och är landets största skogsägare. Tall och gran är vanligaste trädslag i norra Sverige och lövträd är vanligast i södra Sverige. I Sveaskogs skogar är tall det vanligaste trädslaget med cirka 60 procent.

Ungefär en tredjedel av våra skogar består av gran och resten är lövträd. Bland lövträden är björk, asp, bok och ek vanligast.

Skog: produktion & miljöhänsyn

Skogen måste odlas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Med god miljöhänsyn är det vikigt att bevara och använda skogens produktionsförmåga för hållbar skogsproduktion. De betydelsefullaste områdena för vårt arbete är skogsföryngring, miljöhänsyn, beståndsvård och skogsskydd.

Många skogsägare väljer att certifiera sina skogar. Det innefattar att man sköter sin skog på på ett långsiktigt och hållbart sätt för miljöns skull. Marknaden på miljövänliga produkter växer, fler människor i Sverige och i världen blir mer miljömedvetna och tänker mera på vad de köper.

Källa:

http://www.sydved.se/page301.aspx

Utvärdering efter två veckor

I går var jag på min VFU för att utvärdera tillsammans med mina elever i årskurs 1. Jag intervjuade samma elever jag intervjuat en gång innan. Vi samtalade om vattnets tre former och om varför vissa föremål kan flyta i vattnet. Vad beror det på? Jag använde vår Concept cartoon som ett utvärderingsunderlag (ett verktyg). Efter intervjun visade jag en power Piont som jag sammanställt. Denna visade jag gemensamt för alla elever i årskurs 1 (8 stycken). Power Pointen innehöll bland annat bilder på eleverna då de genomförde sina olika experiment och en mängd diskussionsfrågor som änvändes under tiden jag visade min PP.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att eleverna har nått de mål som var uppsatta för vårt lärandetillfälle. De kan nu prata om vattnets former och benämna dem med korrekta begrepp vilket ingen av dem kunde innan. De sade själva under intervjun/utvärderingen att de inte visste att vatten består av tre former, och att de har lärt sig dessa under samtal, diskussioner och experiment. Vidare kring varför vissa föremål flyter anser jag att eleverna nu har blivit medvetna om att ett föremåls storlek och form har betydelse för om det kan flyta i vatten. Flera av eleverna har fått en förståelse att föremål som är tunga för sin storlek (som exempelvis en spik) sjunker medan lätta föremål (en linjal) som inte väger så mycket för sin storlek, flyter. De flesta har även uppmärksammat att man måste forma en modelleraklump på ett speciellt sätt för att den ska kunna flyta. Detta kunde eleverna urskilja då de först provade att lägga ner en klump (lera) i vattnet, och den sjönk på en gång. Om de sedan formade den till en båt, som många av eleverna sade så kunde den flyta. Den måste ha höga kanter!

Avslutningsvis skulle jag vilja tillägga att eleverna har blivit medvetna om att man kan se vattnets former runtomkring sig och att de faktiskt finns i deras vardag. De berättade för mig att det var roligt att få "göra" något med händerna och att få experimentera, för då är det lättare att se saker. Och det var ju precis det vi ville att eleverna skulle få möjlighet till, att få undersöka, skriva hypoteser, samtala med varandra och lära genom att få se saker ur olika perspektiv. Så åter igen...så anser jag att eleverna burit med sig mer kunskap och lärdom än vad de hade innen. Detta säger de även själva!

//Frida

Utvärdering av experiment

Utvärdering

Jag valde att genomföra min utvärdering i helklass eftersom jag har gjort experimenten i båda halvklasserna vid olika tillfällen. Jag visade vår concept cartoon och pratade om deras tankar innan vi hade lektionen och vad de trodde då, de reflekterade över deras tankar och höll med om att vissa av dem stämde överens med hur det var och experimenten blev. Vi pratade sen om experimenten, var för sig. Jag ställde frågor,

-          Vad gjorde vi för experiment?

-          Vad hände på de olika experimenten?

-          Varför blev det så?

Jag fick många bra tankar om vad som skedde på de olika stationerna och flera intressanta tankar varför det hände. Vi pratade om densitet och att många saker är tunga för sin storlek och därav sjunker de medan apelsinen exempelvis är lätt för sin storlek och flyter. De pratade mycket om luft i material och att det flyter. Men att saker kan flyta till en början och senare när det blir vattenfyllt sjunker de, därmed blir de tunga och får hög densitet. Jag frågade eleverna om de tyckte att det var ett roligt tillvägagångssätt detta med experiment och de tyckte de. De sade även att de tyckte att man lärde sig lättare när man fick göra experiment.

Senare när jag intervjuade några elever om lite mer ingående frågor sade eleverna att de tyckte att det var häftigt med vatten och intressant! De sade idéer om att ägget inte flyter av sig självt utan att det är luft i och att salt trycker upp det. En elev sade att det var jättekul att få göra sådana här experiment i skolan och önskade att det var mer sådant, mer experiment som blir som man inte hade tänkt sig. Alla tyckte att det var lagom svårt med experimenten och de hade olika favoritexperiment men det var inget som var dåligt tyckte dem. En elev sade att han hade lärt sig att spiken är tung fast den är liten och trä är lätt fast det är stort.

Att arbeta i grupp tyckte alla var roligt och jag tror att eleverna lär sig mycket av varandra och av att arbeta i grupp. Jag tror att speciellt naturvetenskap är ett sådant ämne som gynnar eleverna att arbeta i grupp eller i par då man ställer olika hypoteser och diskuterar olika lösningar och problem.  Jag tycker att detta projekt har vart väldigt intressant och jag vill gärna i mitt kommande yrke arbeta på detta sätt för jag tror att eleverna lär sig bättre på att själva agera!

Kalkälskande växter

Kalkälskande växter
En annan term för kalkälskande växter kan vara basofil, kalkälskande växter är beroende av en kalkhaltig miljö. Kalken i sig påverkar inte egentligen växterna men gör så att jorden runt omkring får en annan näringsflora, exempelvis surhetsgrad.

Man ser ofta vart marken är kalkrik då det oftast växer speciella växter där. Kända kalkälskande växter är bland annat jordtistel, backklöver och många orkidéer.  

Där det finns kalk i jorden är det inte lika surt som i vanliga fall i Sverige. Så som människor har även växter olika smak och därmed vill och trivs vissa växter på olika ställen.

Nationalencyklopedin (basofil) www.ne.se

http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Här kommer lite som jag har tagit reda på om biotoper, det kommer antagligen mera men detta är en början..

Biotop

Biotop är en ekologisk term för ett speciellt område som avspeglas av vissa yttre faktorer. Här hör vissa speciella växter och djur hemma beroende på vilken typ av biotop det är. Biotopens egenskaper utgör vilket levande som kommer att finnas där. Biotopens egenskaper påverkas av två huvudfaktorer.

Abiotiska:

Denna kan även delas in i två grupper, det fysiska och det kemiska. De fysiska faktorerna är bland annat vind, ljusförhållande och vattenmängd. Medan de kemiska faktorerna är bland annat markens ph-värde och mineralämnestillgång.

Biotiska:

Detta är de levande organismerna som lever inom biotopen. Dessa ger eller tar föda från biotopen.

En biotop kan variera mellan stor och liten. Exempel på en stor biotop kan vara en granskog och en liten biotop kan vara en damm.

Nationalencyklopedin (biotop) http://www.ne.se/

Vulkanism, Pangea åter igen...

Idag när jag var på min VFU diskuterade jag "sökorden" Vulkanism, Pangea med min handledare. Hon berättade för mig att Pangea splittrades av den anledningen att jordbävningar uppkom. När jag kom hem från VFU-n letade jag på nätet efter information som kunde bekräfta detta.

Hur hänger vulkanism ihop med Pangea?

Jorden är i ständig rörelse och förändring. De tunna plattorna som finns på jordskorpans yta, rör sig och kan skapa jordbävningar och vulkanutbrott. Det sägs att dessa plattors rörelse (rörde sig över jordens yta) orsakade att Pangea (superkontinenten) splittrades och bildade de olika världsdelarna.

//Frida

Källa:

http://www.alltomvetenskap.se/

Istiden

Och här kommer mitt nästa sökord, Istiden:

Nationalencyklopedins förklaring av istider: tidsperioder med omfattande kontinentala nedisningar.

En istid är en period i jordens histora då stora landområden täcktes med is. Skandinavium har genomgått flera istider och den senaste istiden upphörde för cirka 10 000 år sedan. I dag lever vi i ett tämligen varmt klimat. Både inlandsisen och smältvattnet från isen skavde (förbrukade) underlaget och bildade nya jordarter och landskapsformer och en stor del av de svenska jordarterna, morän, isälvssediment och glacial lera har bildats under istiden. Under istiden täcktes stora delar av Nordeuropa av inlandsis, som hade sin största mäktighet i norra Sverige. Stora delar av fjällkedjan var troligen täckta av glaciäris och delar av norra Sverige bestod av tundra med permafrost.

Jag kommer givetvis behöva utveckla mina sökord men detta är ju en början...

//Frida

Källor: http://www.ne.se

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/istiderna.htlm

Vulkanism, Pangea

Nu har jag hittat lite om ett av mina sökord som jag nu ska försöka dela med mig av till er, men det är inte enkelt. Mina sökord är Vulkanism, Pangea och istiden. Efter att jag googlat runt lite på nätet så har jag fått en känsla av att mina sökord hör ihop, men jag är inte säker och jag har inte hittat någon information som bekräftar min känsla. Så av den anledningen börjar jag med mitt första sökord:

Pangea var den väldiga landsmassa som existerade för cirka 300 miljoner år sedan. Pangea tros har bildats genom sammanslagningen av alla tidigare kontinenter. Pangea splittrades sedan i två delar och bildade, Gondwana och Laurasien (omkring 170 miljoner år sedan). Gondwana bestod av Antarktis, Sydamerika, Afrika, Australien, Nya Zeeland och Indien och Laurasien bestod av Nordamerika, Grönland, Europa och Asien. Vid uppbrytningen av superkontinenten Pangea uppstod ibland våldsam vulkanism på ett flertal platser på den dåtida jättekontinenten.

Vidare började Gondwana att splittras upp till de nutida kontinenter och började röra sig mot de positioner de har idag. Kontinenternas rörelser och vulkanism har haft en avgörande roll för livets utveckling och de kraftfulla processerna gör att havsnivåerna och klimatet förändras. Genom att kontinenterna rör på sig kan barriärer som påverkar organismernas utveckling och utbredning både uppkomma och försvinna.

//Frida

Källa: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/evolution/gondwana.1619.htlm

Genomförande & Utvärdering

För en dryg vecka sen hade jag mina lektioner i halvklass med åtta barn i varje grupp. Allra först samlades vi på mattan och vi pratade om begreppen fast, flytande och gasform. Sedan gick vi runt och jag visade vilka experiment barnen skulle göra. Station 1. Flyta/Sjunka Station 2. Det magiska ägget Station 3. Att bygga en båt. Sedan delade jag in barnen i mindre grupper, och de jobbade två respektive tre i varje grupp. Vid varje station fick barnen fick skriva vad de tror kommer hända samt vad var det som hände vid experimentet då barnen testat experimenten.

Jag gick runt och försökte ställa utmanade frågor under lektionens gång och stöttade barnen vid experimenten. Barnen var väldigt aktiva och det var fantastiskt att se då barnen lyckades med experimenten, Jag såg barnens engagemang, glädje och stolthet.
Barnen var mycket engagerade och jag såg på dem att de tyckte mycket om att göra experimenten, då de inte ville sluta då lektionen var slut. Lektionen tog ca en timme, men det blev tyvärr lite hastigt avslut då jag inte han gå in på teoretiska begreppen så mycket som jag tänkt. Men det får jag förtydliga och ta med mig till utvärderingen av lektionen.

Mikaela var med mig som observatör under lektionens gång och det var mycket spännande att efter lektionen byta tankar och reflektioner med henne då hon också genomfört sin liknande lektion tidigare i veckan.

Utvärdering: Efter en dryg vecka efter genomförande av lektionen.

Igår hade jag utvärdering i helklass med barnen. Allra först så visade jag våran concept cartoon för barnen. Jag berättade att det var så här barnen hade tankar innan vi började jobba med Fenomenet Flyta. Sedan fick barnen berätta för mig vad vi hade gjort för experiment tillsammans. De fick berätta vad det var som hände vid de olika stationerna och de fick berätta vad de berodde på. Här gick även jag in och förtydligade begrepp som densitet, volym och föremålets form. Barnen hade många intressanta tankar och drog paralleller med att i vänern sjunker vi direkt om vi inte kan simma medans i havet så flyter vi bättre och det beror på att saltvattnet är tyngre och att det är mycket salt i.

Sedan visade jag barnen en powerpoint jag gjort med bilder på dem då de genomförde experimenten. Barnen tyckte det var mycket roligt att se sig själva på bild då de utförde experimenten, särskilt de flesta barnens favorit experiment; "att bygga en båt med modellera" Avslutningsvis så ställde jag våra planerade utvärderingsfrågor till barnen, Exempelvis; Tycker du att du har lärt dig något nytt? Tyckte du det var roligt att arbeta med experimenten? Vad var det bästa/sämsta med lärandetillfället? Känner du att du kan mer om vatten nu efter lärandetillfället än vad du gjorde innan? Vad skulle du vilja lära dig mera? etc.

Eleverna var överens om att de tyckte det var mycket roligt att arbeta med experimenten, de hoppades på att få göra fler experiment om vatten och andra saker. Barnen tyckte de hade lärt sig massor och en pojke berättade om sin båt och nu vet jag varför den flyter i vatten, "både för att den har höga kanter och är formad som den är plus att det inte får komma in en endaste droppe vatten i båten, för isåfall skulle båten bli för tung"

Under utvärderingen berättade barnen för mig att de gärna skulle vilja lära sig om hur vattnet kom till jorden och hur det kommer sig att det blir regn. Detta kommer jag som blivande lärare verkligen ta vara på och jag kommer planera min nästa lektion efter barnens intresse och nyfikenhet.
En flicka skrev och rita om ett annat vattenexperiment som hon lämnade till mig och frågade om vi kunde göra i klassen. Detta tar jag tillvara på och ska diskutera med min handledare om vi kan göra det vid ett annat lärandetillfälle.

Under utvärderingen av lektionen fick jag syn på att barnen verkligen har tagit tillvara på lektionen och lärt sig mycket ny kunskap, mycket spännande tyckte jag det var att höra barnens resonemang kring experimenten om flyta och sjunka.

Min genomförda naturvetenskapslektion

Jag genomförde min lektion i måndags, jag uppskattade lektionen till ungefär en timme och försökte hålla tiden så att alla skulle hinna med de olika experimenten samt samtal efteråt angående alla stationer. Frida var med och antecknade och min handledare filmade sekvenser ur experimenten.

Jag valde att gå igenom alla stationer innan och förklarade det för dem. Sedan startade eleverna. (Fyra elever i varje grupp.) Jag gick runt till dem och ställde utmanande frågor så gott jag kunde, jag kände att man hade velat ha en pedagog vid varje grupp för att ställa utmanande frågor och följa med i processen men det är bra att eleverna får tänka och fundera helt själva ibland också. Jag anser att experimenten gick väldigt bra och eleverna hade många kloka tankar. Den svåraste stationen var att forma leran till något som kan flyta. 1 av 3 grupper klarade av detta så jag formade själv en ”båt” för att gå igenom vad som krävs för att få en båt att flyta vid genomgången efteråt.

Eleverna fick förklara vad som skedde på de olika stationerna efter alla hade genomfört det och sedan gick jag igenom min ämneskompetens, gick in lite lätt på densitet (täthet), volym (Arkimedes princip) och saltvattnets densitet. Jag tyckte att det var svårt att bryta ned men jag tror att de fick en grundläggande förståelse. Om några veckor skall jag utföra en concept cartoon med eleverna för att visa dem deras förståelse för några veckor sen och nu diskutera deras nya förståelse. Efteråt berättade eleverna att de tyckte att det var riktigt roligt att genomföra detta. Jag gjorde även lektionen med den andra halvan av klassen på eftermiddagen.