Det är så lämpligt att vi har valt projekt vatten för på min verksamhetsförlagda utbildning har min handledare bestämt precis att de skall beröra målet för årskurs 1 som Mariestads kommuns första klasslärare har sammanställt ”att känna till att vatten finns i olika former”. Inledningsvis delade vi upp klassen i tre olika grupper och tog hand om varsin grupp, jag valde att sitta och diskutera med eleverna om vattnets olika former. Jag frågade om de visste vid vilken temperatur vatten frös/kokade. Vad eleverna trodde skulle hända med isen om vi lade den i en kastrull och vad som händer när det kokar? De visste formerna, flytande och fast men ånga var de lite osäker på, de diskuterade lite om moln så de hade sina tankar om det trots allt.
Efter diskussionen tog vi en stor isbit och lade i en kastrull för att sedan se vad som sker. Eleverna märkte fort att isbiten försvann och att det började komma rök, (ånga). De kände på ångan och märkte att man blev blöt när man höll i den. Genom att man tydligt såg att isen blev till vatten och att vattnet blev till ånga (vilket man kände att det var vatten) blir experimentet konkret och eleverna förstår. De tyckte att det var intressant och häftigt hur det gick till. Efteråt när de fick säga vad de hade lärt sig svarade en flicka ”Jag har lärt mig att is är vatten och att kokande vatten blir till ånga”. Jag tror att det är väldigt positivt att göra praktiska lektioner med eleverna så de får ”sätta händerna i det”. Det är lättare att få en förståelse om man själv får vara med och att inte bara läraren står framme vid tavlan och pratar. Att diskutera fram en lösning till ett problem tillsammans ser jag som en givande process.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008) skriver att man i klassrummen måste inbjuda till forskande. Material, verktyg och litteratur skall finnas tillgängligt för ett undersökande. Detta anser jag är viktigt för att skapa ett lärande möte mellan elever och lärare.
Källa:
Efter diskussionen tog vi en stor isbit och lade i en kastrull för att sedan se vad som sker. Eleverna märkte fort att isbiten försvann och att det började komma rök, (ånga). De kände på ångan och märkte att man blev blöt när man höll i den. Genom att man tydligt såg att isen blev till vatten och att vattnet blev till ånga (vilket man kände att det var vatten) blir experimentet konkret och eleverna förstår. De tyckte att det var intressant och häftigt hur det gick till. Efteråt när de fick säga vad de hade lärt sig svarade en flicka ”Jag har lärt mig att is är vatten och att kokande vatten blir till ånga”. Jag tror att det är väldigt positivt att göra praktiska lektioner med eleverna så de får ”sätta händerna i det”. Det är lättare att få en förståelse om man själv får vara med och att inte bara läraren står framme vid tavlan och pratar. Att diskutera fram en lösning till ett problem tillsammans ser jag som en givande process.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008) skriver att man i klassrummen måste inbjuda till forskande. Material, verktyg och litteratur skall finnas tillgängligt för ett undersökande. Detta anser jag är viktigt för att skapa ett lärande möte mellan elever och lärare.
Källa:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka,
utforska, lära. Stockholm: Liber.
