onsdag 26 januari 2011

Litteraturseminarium 1 (Wickman) 11-01-20

Våra tankar och diskussioner
  • Variationsteorins fördelar och nackdelar och vad som egentligen menas med variationsteori.
  • Skinner, "beröm och bestraffning". Det är alltid bra med beröm, det växer man av och det kan man väl aldrig få för mycket av, eller? Men i vissa fall ställer vi oss kritiska till Skinners teori.
  • Naturvetenskapens fyra byggstenar i form av energi, materia, liv och teknik var ett nytt tankesätt för oss i gruppen. Många gånger upplever vi att NO i skolan endast handlar om växter, träd, djur (oftast fåglar) och skogen. Genom att få in dessa byggstenar i undervisningen tror vi kan leda till många positiva och lärorika diskussioner med barnen/eleverna. Vi önskar att man kunde intergrera NO i flera ämnen, men vi upplever att på fältet idag undervisar man i varje ämne separat.
  • Barns/elevers frågor och funderingar angående NO behöver lyftas och diskuteras.
  • Vi anser att det är viktigt att diskutera de didaktiska frågorna; VAD? HUR? VARFÖR? och för VEM? I all undervisning utifrån ett meningsskapande lärande perspektiv.
  • Wickman (2009) hävdar att man har olika kunskapsbaser och utifrån dessa har man olika erfarenheter och undervisningsstrategier. Trots detta når man ämnesdidaktiken. Detta kan förklarar genom den didaktiska tratten, som Susanne Klaar presenterade under sin föreläsning.
  • Man blir aldrig fullärd inom någonting. Det finns alltid något mer att lära och utveckla och vi lär av varandra hela tiden.
  • Naturvetenskapliga fenomen kan uppfattas på många olika sätt. Detta uppmärksammade vi då vi fick frågan; Vad är din uppfattning om att månen har olika faser?
  • Det är bra att vi tänker olika i en grupp, för olikheterna är en tillgång. Av den anledningen får vi förhoppningsvis variation i undervisningen.
  • Vi diskuterade att erfarenheter, språk och minne har mycket med lärande att göra. Ett exempel skulle kunna vara, två barn från samma familj som vuxit upp under samma uppväxtvillkor, ter sig olika i sin läsutveckling. Det ena barnet blir en god läsare medan de andra får svårigheter inom läsning. Detta ställer vi i gruppen oss frågande till och undrar vad de kan bero på, handlar det om det biologiska perspektivet eller det sociokulturella perspektivet?
  • Vidare diskuterade vi att det är viktigt att ta till vara barnens/elevernas intressen, men det får givetvis inte gå över styr. Vissa av oss uppfattar att tiden inom skolan är ett problem och att mycket av den undervisning som sker måste ske, bara "för att". Andra av oss i gruppen har andra erfarenheter och menar att det finns tid och att det är fel att skylla på att det inte finns tid, för det gör det, man måste bara kunna använda den på bästa möjliga sätt.

2 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag tycker att ni har rätt i det ni säger utifrån Wickman (2009)diskussionen med att "beröm kan man aldrig få för mycket utav". Det behöver väl inte vara de samma som att man har ett behavioristiskt förhållningsätt i den pedagogik man utövar? Jag har genom vfu sett hur pedagoger "plockar" ut bitar från skilda metoder i sin undervisning. Vi delar inte ut straff men ofta har jag sett guldstjärnor som ett sorts belöningssystem. Beröm är för mig uppmuntran vilket alla elever behöver. Det kan ges genom exempelvis feedback vilket ni också påpekar är viktigt. Här har elever större möjligheter att utvecklas än genom en guldstjärna.
    Mvh. Jeanette Svedjeland Basgrupp 8a.

    SvaraRadera
  2. Givetvis behöver det inte betyda att man har ett behavioristiskt förhållningssätt, utan att man kan ta delar från olika metoder (förhållningssätt). Beröm behöver alla få ibland, stora som små, och inte enbart i ett visst undervisningssyfte. Jag instämmer med dig, Jeanette om att guldstjärnor inte behöver vara det bästa sättet för att sina elever ska utvecklas. Positiv uppmuntran i form av ord upplever jag är så mycket bättre!

    //Frida Carlström

    SvaraRadera